Det kortsiktiga tänket!

Det kortsiktiga tänket.
Den uppblossade miljödebatten har helt spårat ur. Politiker röstfiskar som aldrig förr med miljön som lockbete. Att vår jord i all värld varit stadd i förändring, tycks helt ha undgått de styrande makterna, såväl i vårt land, som ute i den industrialiserade världen! Eller är det bara ett sätt, av många, att rättfärdiga byggnationer av ännu mera kärnkraftsbaserad el? Det kärnavfall som redan nu lagrats i 5 centimeter tjocka kopparförsedda hylsor långt nere i berget, förväntades hålla i 100 000 år. Nu har det visat sig att kopparhylsorna vittrar sönder redan om ”endast” 1000 år. För att klara de 100 000 åren, borde deras tjocklek vara minst en meter! En forskning om detta hittar ni här! https://www.nyteknik.se/energi/kth-forskarnas-larm-stoppa-urankapslarna-6408932

Därför blåser det också medvind för allt fler vindkraftsverk i vårt land!
Med löften om snabba stora pengar, i form av fastighetskatter för städer och kommuner! Samt några ynka sekiner till skogsägaren, på vars mark vindkraftsverken placeras!

Vindkraftsbolagen gör sig enorma vinster, utan att bry sig om den bestående skada som naturen åsamkas! Det uråldriga berget krossas av gigantiska maskiner, blir till grus som sprids längs de enorma vägnät som skapas i bördiga skogsmarker. Det horribla i situationen är, enligt min uppfattning, att livslängden på dessa vindkraftverk är kalkylerade att leverera ström i endast 25 år. Då skall de gamla plockas ner och köras bort, medan fundamenten lämnas kvar och snyggas till för att smälta in i naturen. Och en ny vindkraftspark skall uppföras någon annanstans! Vari ligger logiken, frågar jag?

Ett spel för galleriet för att lugna miljökämpar, där nyttan är chimär!
Tyvärr så är det fotfolket som får lida, och makthavarnas munnar äro omättliga. Vi lever i en tid där det storskaliga prisas, och familjeföretagen drivs i konkurs.

För att belysa min åsikt kommer här endast några exempel på hur makthavarna lurat oss att tro att sammanslagningar ett måste om vi vill överleva konkurrensen!
Det började med kommunsammanslagningar och fagra löften om att inget kommer att försämras! Som plåster på såren kom några små smulor ifrån de rikas bord! Någon liten vägstump förbättrades, någon mindre skola såg dagens ljus! Den nya kommunen byggde upp sitt centrum, i periferin knöt fotfolket nävarna. Den nya skolan ansågs plötsligt ha för lite elever, så den lades ner efter bara några år! Där står den lilla byn med en skola som kostar i underhåll och drift! Barnfamiljerna flyttar bort, och kvar blir de äldre, och snart finns bara pensionärer kvar. Bybutikerna försvinner när kunderna inte räcker till! Hälsovården flyttas allt längre bort, byns bankkontor är snart en saga blott.

Nästa steg i tranedansen står snart för dörren. Den nybildade kommunen är nu i sin tur att skrotas, och visionen om en gyllene framtid grusas! Kommunen har blivit en ynka pusselbit i fusionernas tidevarv. Nu skall även den uppslukas i ett allt större sammanhang. Snål spar och fan tar, är ett gammalt ordspråk! Och de små byarnas saga är nu definitivt all.

Vården har flyttat långt bort ifrån den åldrande befolkningen. Robotar och automatiska telefonsvarare är nu det enda som erbjuds. Puhutko suomea, eller, Do you speak English, gör att vi slänger på luren! Om vi nu skulle ha haft någon lur att slänga. Räkningar dimper ner i lådan, om de nu överhuvudtaget kommer fram, med den postservice vi har idag! Att åka till en bank, som knappast längre finns, och finns den, är det en bank som inte längre hanterar kontanter.
Kan vi längre kalla det en bank, som inte längre hanterar kontanter? Som inte längre tar emot småmynt ur barnens spargrisar, spargrisar som bankerna själva delat ut!

Vad tänker pensionärerna vars besparingar gett bankerna möjlighet att bygga mastodontiska byggnader. Banker som har haft råd att ge bonusar och furstliga fallskärmar till direktörer som misskött sitt jobb. Banker, som nu tar betalt av pensionärer och löntagare för att de tar ut sina egna sparpengar!

Bankpersonalen på de mindre bankerna mister sina jobb, en efter en!
Och detta sker på grund av deras eget agerande, en gång i tiden, när de fått kunderna att använda datorer i allt större utsträckning! Genom sina idoga ambitioner att få allt fler att gå över till nätbetalningar och nätservice, har de gjort sig själv överflödiga.
I dagstidningar, som jag dagligen läser, prisas nu EU av de flesta skribenter, men jag måste nog ändå vara en liten underlig kuf, som inte delar deras åsikt Ty jag ser ingen nytta med vårt EU överhuvudtaget!

På samma sätt som våra kommunsammanslagningar en gång i tiden ansågs var källan till rikedom och hälsa, så kommer det att gå med vår medverkan i EU.
Visst stödjer jag våra kandidater som försöker hålla fram vårt lilla, lilla Finland någonstans i Bryssels guldbelagde korridorer. Men lika säkert som amen i kyrkan, kommer Finland alltid att få tigga sig till de smulor som faller ifrån de rikas bord.

Att likt en Judas sälja sitt eget skinn(land) för trettio silverpenningars skull, kan låta både hårt och dömmande! Men faktum kvarstår, det har blivit de små ländernas roll i ett allt mera centralstyrt EU! Buga och bocka, men kom för all del inte med kritik, om du vill leka med de stora gossarna i sandlådan!

Det är enligt mig inte någon annans uppgift att stifta lagar som skall gälla i VÅRT land! Det är vi, som skall leva i detta land, som skall stifta de lagar vi skall följa! För den skull har våra förfäder krigat och dött för vårt land, för att vi skall få leva och bo i ett fritt och självständigt land. Och själva äga rätten till att själv bestämma över det som gagnar invånarna i vårt eget land!

Vad har EU att göra med om våra gurkor är böjda i en viss vinkel, eller hur våra jordgubbar skall se ut. Varför skall tyskar och fransmän bestämma om hur vi skall sköta våra skogar, myrmarker, eller vår fina skärgård? Varför anses just EU ha förmågan att veta, och dessutom bestämma, vilka arter som skall finnas i våra skogar, och i våra vatten? Svaret på allt detta är rätt entydigt! Men jag verkar vara rätt ensam om min åsikt, som så många gånger förr, men faktum kvarstår!

Desto längre ifrån källan beslutsfattarna sitter, desto mindre behöver beslutsfattarna bry sig om konsekvenserna. Det må då gälla den lilla människans behov i periferin, eller Finlands behov att få styra och ställa i sitt eget land. Med allt detta vill jag ha sagt!

Stort är absolut inte alltid vackert! Ty den som gapar efter mycket mister ofta hela stycket! Att bryta sig ur denna union tycks också vara hart när omöjligt, när man följt med Brexitförhandlingarna i Storbritannien! Har man en gång gett f…n lillfingret, så har han snart tagit hela handen!

Våra makthavare borde ha haft förståndet att se skönheten i det lilla och småskaliga! Och varit nöjda med vad vi en gång hade! En frihet, som gav oss möjligheten att själva bestämma, vad som bäst gagnade vårt land och dess befolkning!

Nu blåser nya vindar och besluten fattas över våra huvuden! Den lilla människan har blivit schackbrädans bönder, som offras för kungar och drottningars ve och väl!
Ute är det vår, värmen skänker välbehag i en åldrande pensionärs kropp. Men dagens orättvisor är det sällan någon lyfter fram, och vågar låta sig offentligt bespottas.
Men den som tycker sig ha rätt att spotta på min kropp. Så spotta på!
Jag, liksom sanningen, tål alltid sanningens ljus!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Annonser

Ibland tycker man att tiden går och ingenting händer!

Ja så gick mina tankar när jag funderade på om det skulle vara värt att göra en uppdatering av denna blogg. Men så går man tillbaka i tankarna med kamerans hjälp. Helt plötsligt ser man att visst har det ändå hänt en hel del sedan jag uppdaterade bloggen. Jag fick hem mina två senaste bloggböcker med transport ända fram. Är alltid en aning orolig när jag beställer något via nätet och det krävs betalning i förskott. Men också denna gång fungerade det fint, trots den snigelfart som posten numera levereras i!Böcker

Vårens första igelkott stördes i sin vinterdvala av både vår Ronja och grannens Truls, men fick lugnt sova vidare när vi fick bort dem ifrån den fräsande Igge igelkott.

Igge igelkottSamma dag som igelkotten vaknade tog jag och Ronja en snabb utflykt till Risnästräsket för att få en överblick av isläget på träsket och snöläget längs med stigen. Stigen dit skulle nog inte kräva några gummistövlar om man aktade sig för de mest vattenfyllda delarna av den. Isläget var mera svårbestämbart och den tidiga vårvärmen gjorde att det var lite osäkert om jag skulle våga låta Ronja löpa fritt. Sädesärla på träsket!En ensam liten sädesärla trippade på så graciöst långt ute på isen och vittnade om att våren var på väg.

Så kom då långfredagen med en aningen lägre temperatur och några moln som skymde solen. Men hade vi en gång bestämt oss för en ”träskdag”, vi och våra barn och barnbarn, så fick det bli så. Efter att vi rundat träsket med en Ronja som fick springa fritt, så kom också solen fram. Men det var nog med en mycket stor oro jag såg henne korsa träsket på den mycket murkna isen, som när som helst skulle kasta sitt vintertäcke!

Elliot

Elliot passade på att sova under färden och klarade sig garanterat torrskodd, för honom var de små vattenansamlingarna ett okänt begrepp!Fiskafänge3

Vatten har alltid fascinerat barn i alla åldrar och kusinerna tyckte det var jätekul att meta i bäcken med sina små träpinnar! Vår Ronja ser ut att rygga för vattnet en aning och var mäkta irriterad över att jag just då höll henne kopplad. Här är det Micke och Alva som intresserat ser på hennes förehavanden!Micke o Alva

Och här har vi Kristian med sin familj och visst var det svårt att få killarna att låta bli att spexa när gruppfotot skulle tas. Men att tygla dessa otroligt glada och livliga gossebarnen är nog lättare sagt än gjort!

Solfboan2

Och så en bild på Mickes familj i den sköna vårsolens eftermiddagsstrålar! Micke själv tycks ha rymt fältet, men finns nog någonstans i bakgrunden!Barnbarnen samlade (2)

Och så var det påsklördag och dags för några påskhäxor och påskharar. Det var nog första gången vi fått besök av en påskhare på kryckor. Men här är det grannens Kasper, med lillasyster Lea, som kommer på besök!Kaper och Lea

 

Blyg liten Alva

Alva är inne i den blyga  åldern och ville inte klä ut sig. Men kom ändå in för att få lite påskgodis av farmor. Elliot är sin vana trogen en liten spexare och där finns ännu ingen blyghet att tala om!

Elliot som påskhareElliot2

Påsk annandagen var vikt för en långpromenad längs med hela vindkraftsområdet. Otroligt vilka ingrepp som gjorts i naturen och vilka resurser som nedlagts för att få farbara vägar i obanad skog! De väldiga maskinernas intåg har gjort det möjligt att på nästan nolltid utplåna vår Herres verk.Groopboodan2

 

Den 25 april blev det en endagsresa till Terjärv, via Jakobstad! En mård som jag låtit en mycket skicklig konservator, Ari-Pekka Ormiskangas, stoppa upp. Nu pryder den väggen bredvid en tjäderhöna som ute i naturen är en av mårdens många byten.Martes Martes

En av anledningarna till Terjärvresan var också att snygga till området kring vår bortgångna syster Britas grav. Peter lider av en lungsjukdom och kunde förstås inte hjälpa till. Men tillsammans med hans alltid så positiva fru Telli, så fixade vi till området. Telli-planterarSlutligen så körde vi bort lite stenar och planterade ut några penséer, som nog borde tåla vårens köldknäppar! Slutresultat blev riktigt fint tycker jag och där vilar nu vår äldsta syster intill kyrkan. Frid över hennes minne!

Syster-Britas-grav-3

Tog en vända via vårt sommarställe och förde ditt ett utemöblemang av den bastantare sorten. Några aspar som fälldes förra året kom till användning, när jag med motorsågens hjälp delat dem i två halvor. Blev till både ett bord och en bänk, där vem som helst, som har vägarna förbi, kan sätta sig ner och se ut över den rofyllda ån!Trädgårdsbord

Ett knippar hälsade mig välkommen, men valde att dra sig undan när jag närmade mig. inte lätt att veta vem som är vän, och vem som är fiende. Så bättre fly än illa fäkta!

Fint främmande

Mården tog sig en titt på sommarstugan innan det var dags för mig att styra hemåt.

Mård2

Innan dess hann jag inspektera utedasset och där hade ”någon” lämnat ett visitkort! Tack för besöket även om inget kaffe dig gavs!

Gäst på Hynstjo

Pojkarna i Solf kommer att få tre kaniner att ta hand om i sommar och då ville de att farfar skulle hjälpa till med bygget. Gjorde lite förberedelser hemmavid, anade att tålamodet inte skulle räcka till för gossarna.jag4

Väl hemma i Solf så var det full fart på gossarna och de fick använda både spikpistol och skruvdragare under farfars noga övervakande blick.pojkar5

pojkar3

Noah

Noah ser mäkta stolt ut med spikpistolen i högsta hugg.

pojkar2

Så här blev slutresultatet, nu fattas bara buren framför huset, och så kaninerna förstås!

Hönsen och kaninerna sida vid sida, blir väl bra för alla parter, men tuppen dog tyvärr natten efter att den flyttat in. Blir ett mysterium, som blir hart när omöjligt att komma underfund med. Inga synliga skador, men något hade kanske skrämt den, vem vet?

kaninhus

Början av maj bjöd sen på ett riktigt bakslag i vårvädret. Bitande kall nordan och flera centimeter med snö mötte både husse och hund den fjärde maj. Morning has broken, eller vad säger man om detta.Morning has broken2

Men Ronja tyckte det var skönt att ligga i den mjuka snön.Ronja njuter av snön

Däremot tyckte nog hackspetten att vi var ena snåljåpar som slutat vintermatningen några dagar för tidigt!Snåljååp

Det får räcka för denna gång, likt hackspetten och de andra fåglar som gästat vår gård, så vill också jag ta mig en tugga, eller två. Ha det gott alla ni som följer en pensionärs liv via nätet! Men när natten smyger sig på hör jag hur Gunilla ber mig komma och se något magiskt vackert framför vårt hus! ? Måste bara sätta in en bild, eller två ifrån i kväll! Den nästan magiska regnbågen kom upp ur jorden framför vårt hus! Och en liten början på en regnbåge till strax bakom!Regnbåge2

Regnbåge6

Vår skapare måste ha varit på målarhumör denna kväll, när han startade sitt måleri ifrån jordens inre, för att fortsätta över hela himlavalvet. Vilken fröjd det var för ögat när solen sken och regnet vräkte ner samtidigt!  Det myckna regnet dränkte förstås alla försök till att få de perfekta fotot. Men inte så pjåkigt i alla fall. Men nu står John Blund klar att  strö sand i ögonen på författaren och tillika fotografen. Så jag får väl ge mig för denna gång! Ha det gott! Sov sött och dröm ljuva drömmar!

 

Ronja på Hundutställning

Ronja på hundutställning i Vasa.
Denna dag så blev Ronja och jag en upplevelse rikare. Nämligen vi var till Vasa på en internationell alla rasers hundutställning. Det som var nytt för oss, var att utställningen ägde rum inne i en allaktivitetshall, Botniahallen kallad!
När vi kom in i hallen visade det sig att Ronja blev alldeles förskräckt av att möta en sådan mängd hundar. Dessutom i en hall där alla ljud förstärktes av ekot som uppstår i dylika hallar.
Jag var ju förstås medveten om var utställningen skulle hållas, men för Ronja var det en oväntat svår uppgift att ta in.

Den finska spetsen är ju känd för att ha en låg skalltröskel. Men när vi gick omkring i hallen den första timmen, då var nog skalltröskeln hos Ronja lagd i noll-läget. Ronja skällde nästan oavbrutet och var omöjlig att få tyst på.
Som väl var fick vi gå ut allt emellanåt, innan bedömningen. Och när det närmade sig att vi skulle upp i ringen, hade hon turligt nog vant sig en aning. Och väl inne i ringen skötte hon sig något så när i alla fall.
Att jag slarvat med grundträningen i lydnad är ju bara mitt fel! Finspetstiken MiraDen som vann tik-klassen var Mira, ägare Jan Portin Jakobstad! Mira, visad av Jasmin Grön!

Mira blev också vald som bäst i rasen och fick sig tilldelad både Cacib och Certifikat! Mira var också överlägsen, när det gällde att visa upp sig. Men där ligger säkert också mycket träning bakom. Och alla bedömningssporter där människan står för bedömningen varierar ifrån fall till fall. Mira 2 Mira är nu fem år och fick nu sitt första Certifikat, två till fordras för att hon skall kunna titulera sig utställningschampion! Och inte ens det räcker för en brukshund!  För det krävs även något prisbelönt bruksprov!                                                                                         På endera ett skällande fågelhundsprov,  ( 1X Lint. 1 eller 2X Lint. 2 )  Eller så en HIRV 1 i ett prov för älghundar. Så ett utställningschampionat kräver nog ändå en hel del!
Men det borde egentligen inte bereda något problem för en Mira som tillbringar mycket tid i de fågeltäta områdena i vårt västra grannland. Sen vet jag förstås inte hur husse (Jan Portin) har agerat under de skallarbeten som Mira har presterat!

Ronja

Tackar Jan Portin för bilderna! Sedan så tog jag också en skärmdump av hans video ifrån utställningen, för att få med Ronja också! Därav de två sista, lite oskarpa fotografierna! Men utan dem hade jag inte alls haft något bildbevis på Ronjas medverkan!

Ronjas bedömning, denna dag,  blev ett MG som betyder mycket god och det får jag väl vara nöjd med. Skärmbild (158)Visst förväntade jag mig ett UTM vilket betyder utmärkt, men pälsen var lite i klenare laget och uppförandet kunde ha varit bättre. Men även om jag fått ett UTM så hade ändå Mira troligtvis vunnit! Kraftigare benstomme av bilderna att döma, och som sagt uppförandet i ringen var exemplariskt!

Och ett reserv certifikat, är ungefär det samma som att komma fyra i skidtävling! Och på en hundutställning delas det ut endast ett certifikat i klassen för tikar såväl som för hanhundar.  I specialfall kan en hund tilldelas ett certifikat (CK) även om den inte är en vinnare i sin klass! (segraren då färdig UCH!)  Och det är CK de flesta hundägare vill uppnå!Ronja lyssnar
Att Ronja är en hund med kvalitéer som räcker för certifikat, (CK) visade hon våren 2018 när hon bedömdes som bäst av nio tikar, och därmed erövrade sitt första och hitintills enda certifikat! Tre utställningar, en i Jun.kl EH, två stycken i Ökl ett UTM, BIM och Sert.  vid Emet Folkpark, och nu senast ett EH i Ökl. Inne i Botniahallen!Stolt Ronja

Nu är ju utställningsmeriter mindre viktiga när man ägnar sig åt jakt, långt viktigare är ju att hunden presterar bra i skogen. För som man skämtsamt sade förr i tiden: Vad gör man med en vacker hustru om hon inte kan stå vid spisen? Nu har ju tiderna märkbart förändrats, och det jämlika samhället har ju satt mannen framför grytorna i allt större grad. Men jag hoppas ni förstår liknelsen.
Nu blir det knappast några utställningar innan jag startat Ronja på ett jaktprov, så har jag tänkt i alla fall. Lite knycker det i benen att anmäla henne till Larsmo, men när bottenullen i pälsen redan nu börjat fastna på kläder och soffor, så gör jag nog bäst i att låta bli! Tuppen3För att återgå till det där med skällande fågelhundsprov. För  att lyckas på ett sådant, krävs nog en hel del tur, samt en mycket bra hund, om det skall bli några prisberättigande poäng. Åtminstone i våra trakter. Men ett tredje pris borde inte vara helt omöjligt att uppnå, bara fåglarna är någorlunda samarbetsvilliga!Perfekt markering 7 min. skall

Nu över till vårens fåglar som gästar oss på sin väg norrut. Och till en del, även de som stannar kvar hos oss hela sommaren lång. Talltitor
Vi har matat våra ”stannfåglar” hela vintern lång och de flitigaste gästerna har varit  talgoxar och någon enstaka blåmes. DomherreDomherrarna har varit färre till antalet tycker vi! Men några enstaka par har allt emellanåt stannat för att förse sig av solrosfrön. Här har en trädkrypare sällat sig till skaran och talltitan hänger i upp och nervända världen och låter maten ramla ner direkt i krävan!Talltita och trädkrypareTalgoxarna och blåmesen vill gärna äta av de talgkorvar vi hängt ut, och har samsats med hackspettarna om godbitarna. HackspettMen visst är det så att hackspetten är herre på täppan, och de andra får snällt vänta på sin tur.Blåmesar

 

De färggranna steglitserna har blivit fler och fler med åren och glädjer oss men sin färgprakt! SteglitsDe blir allt mera oskygga när de vant sig vid våra båda kattor, och en Ronja som allt emellanåt kuskar iväg dem, när tristessen smyger sig på!

Och koltrastarna blir allt mera utmanande och frestar henne med att komma så nära de bara vågar!Koltrast
Just nu så är gräsmattan full av småfågel dagarna i ända! Och Ronja vaktar sitt älghorn, som hon envisades med att släpa på, under en av förra höstens skogsfågeljakter!

Älghund

Vårserenaderna avlöser varandra i gryningstimman och bjuder på härlig musik!                Det är grönsiskor, gråsiskor, grönfinkar bofinkar, bergfinkar, steglitser, och koltrastar! Rödhake o järnsparvIbland så ser vi två rödhakar och likaså två järnsparvar. Samt ett par ringduvor som brukar ha sitt bo här någonstans i gårdsträden. Även de har denna  vår börjat söka sig till gräsmattan. RingduvanMen vi ser nog helst att de låter småfåglarna ha sin mat för sig själva.

Bofink

Här om dagen fick jag agera en räddande ängel, när jag hörde en duns emot köksfönstret, och såg hur denna bofink attackerades av en skata! Blev uppriktigt sagt förbannad och körde iväg den förhatliga skatan. Bofinken låg med näbben långt ner i marken och jag trodde nog att bofinkens saga var all! Men när jag lyfte upp den och blåste på den försiktigt. så såg jag att det trots allt fanns en strimma av hopp. Placerade den varsamt på trädgårdsbordet på vår veranda för att återhämta sig. Efter en kvart gick jag ut för att se hur det stod till med stackaren. Och vips så tog den till vingarna som om inget hänt. Kände ett stort hat mot  den tjuvaktiga skatan, men en enorm glädje över att bofinken klarade sig.

En jägares hjärta slår alltid för de svaga i vår herres hage, tvärtemot vad många som kallar sig naturvänner håller på med. Vi håller bort ohyran som vargar, rävar mårdar, mårdhundar och så vidare. Vi vårdar viltet och ser till att återväxten är tryggad! Därför kan vi med gott samvete ta oss en liten bit av räntan! Att ta av räntan och inte av kapitalet borgar för en fortsatt tillväxt av viltet i vår natur! Det kallar vi jägare äkta kravmärkt ekologisk mat.

Sniglar och maskar och gröna blad, kan  de så kallade naturvännerna äta i all sköns ro. Att mata rovfåglar och skydda predatorerna i vår natur, går stick i stäv med min uppfattning om naturvård. Lika säkert som ogräset skall ryckas upp med sina rötter. Lika säkert är det att rovdjuren skall hållas under herrens tukt och förmaning! Naturvännerna kan sägas stöda Hin Håle på Frälsarens bekostnad. Likt Petrus förnekar de rovdjurens skadeverkan på allt det vackra i vår natur!

Det räcker för denna gång, nu är John Blund och nattsagan på gång! Och visst förde morgonen med sig lite mera text och några bilder om någon hunnit läsa gårdagens bloggtext och bilder! Men nu avslutar jag detta blogginlägg och går ut i den vackra vårsolens trädgård!

Vårens framtåg 2019

Våren framskrider så sakteliga. Utanför vårt hus går trafiken tät när den tunga trafiken dundrar förbi. Det är gigantiska fordon som kör material och personal till en blivande vindkraftspark som kommer att uppföras i näromgivningen. Ibland undrar man om det är åskan som går, när kärlen i köksskåpen hoppar till. Ibland tror man att det skett en bilkrasch utanför, men det är bara vinterns tjäle som fortplantar sig ifrån vägbanan.

Vår landsväg, som vi en gång varit så stolta över, håller på att bli ett minne blott. Ifrån myndigheternas håll kommer oroande bulletiner om att vägunderhållet allt mer kommer att föras över ifrån staten till kommuner. Och knappast tror jag att de som nu bygger vägarna till vindkraftverksparken, tar sitt ansvar för vår landsväg och återställer den i sitt ursprungliga skick.

Men deras (vindkraftsparkens) vägar, blir något i hästväg, där det inte sparas med resurserna! Groopfäbodvägen 8.3 2019Väldiga maskiner kör bergskross ifrån berg som offrats bara för den snöda vinningens skull. Ronja och jag tycker nog att landskapet, med de få bergsknallar som finns i Övermark, borde ha skonats ifrån denna skövling. Skogen är förnybar, men sten som  krossas blir aldrig till berg igen!Bättre väg

Ronja förundrar sig storligen över vägavsnittet som bara för några dagar sedan var knappt farbar! Nu är det djupa diken och vägavsnittet är på god väg att bli lite av en motorväg långt in i skogens gömmor!

Bättre väg

En brusten illusion, om att de vilda djuren i våra skogar, en dag skall vänja sig vid dessa vindmöllor, och det ljud de för med sig, har börjat sjunka in allt djupare.  Det mänskliga örat lär uppfatta dessa lågfrekventa bullernivåer som störande, om vindkraftverken ligger närmare än två kilometer ifrån bebyggelsen. Vad händer när det lågfrekventa ljudet når djurvärldens långt mera utvecklade hörselorgan? Djur och fåglar vars hemvist blivit ett enda ljudinferno. Vad händer med dem? Stannar de kvar, eller blir de omgivningens fångar, och tvingas fly?

En människas liv, är blott en försvinnande sekund i världsalltets historia. Så något svar kommer inte denna generation få, men svaret skrämmer. Vad är det för värld vi lämnar över till våra efterkommande generationer?

Lyckligt ovetande om en oviss framtid, växer våra barnbarn upp och muntrar upp oss äldre med sina skratt och sina obeskrivliga miner. Elliot i farten!Elliot har blivit ett riktigt charmtroll och är ett riktigt matvrak som tycker om all sorts mat.Elliot3Allt ifrån risgrynsgröt till knäckebröd utan smör, får honom att spricka upp i allehanda kluriga miner.

Elliot2

Och så har vi storasyster Alva som har blivit så klok och förståndig som bara en fyraåring kan bli! Här tar hon hand om en liten höjdrädd Elliot, när de lånar Ronjas utkikstorn!I hundhagen

Här har farmor Gunilla hjälpt Alva att göra en påsk-korg av ett mjölkpaket. Alva är nu inne i en skaparålder där hon både målar och klipper. Bra att hon då har en farmor som hittar på saker och hjälper till, så inte lillebror stjäl all uppmärksamhet!Alva

Våra tre andra barnbarn har mycket sparsamt hamnat på kort den senaste tiden. Den här bilden borde vara tagen förra hösten, alltså 2018. Och som vanligt så är ju Ronja alltid med på bild!besökOch ja, tiden går snabbt och snart skall dessa tre trillingspojkar fylla åtta år. Och första året på skolbänken är snart till ända! Här några foton ifrån nyårsaftonen 2018/2019 hos oss i Övermark.

 

Nu är snön snart ett minne blott och vi går emot våren med stormsteg! Även om kylan fortfarande håller jorden i ett järngrepp med minusgrader på nätterna.

Jaktsäsongen är förbi för denna säsong och mårdfällorna har hämtats in för sommarförvaring. Det har varit skralt med mårdspår denna vinter, men två stora mårdhannar blev bytet i alla fall. En av mårdarna sköt jag för Ronjas skall på senhösten.Mårddräpare

Och den andra fick jag i en av mina fällor som låg ute mellan januari och sista mars. Riktiga praktexemplar var dessa mårdar, som säkert skördat många skogsfågelkullar och även större fåglar. Så en viltvårdande gärning är det nog allt att minska på trycket för en redan hårt ansatt skogsfågelstam!Mård

Ari-Pekka-Ormiskangas

Nu ligger den första mården hos konservatorn Ari-Pekka Ormiskangas i Jakobstad, för att förhoppningsvis pryda någon vägg här hemma. Som ett trevligt minne av den första mård som vår Ronja självmant fann, och sen så förtjänstfullt skällde! Mycket jobb har denna duktiga konservator, men någon gång i sommar lovade han att den skulle vara klar att hämtas!

En sällsynt gäst, hittade vår Ronja en dag när jag var ute för att se till en av mina fällor! Den fälla som jag lagt bara några hundra meter ifrån vårt hus, efter att ha sett färska mårdspår strax innan nyår. Ronja inledde ett fasligt skällande en bit därifrån, och jag överraskades så totalt av vad som kom nerför trädstammen. Så att när jag väl fick fram kameran och fick den i position! Ja då visade mig  ”korren” endast sin ändalykt, och försvann som ett jehu, ur både min och Ronjas åsyn.

Ronja gav sig inte på en god stund, utan fortsatte att försöka övertyga mig, med sitt ettriga skall, att den nog fortfarande fanns kvar i den täta granen. Men jag hade tyckt mig se i ögonvrån att något grått seglade bort, ut över utfallsdiket, precis efter det att jag tagit mitt ”misslyckade” foto på den snabbt flyende flyg-ekorren. Kanske den fanns kvar, det kom jag aldrig underfund med! Men visst hade jag kunnat varit mera på min vakt när en sådan celebritet, för första gången uppenbarade sig framför min kameralins!Flygekorre-20.3-2019-006Ronja har fått pippi på att snurra på väderkvarnen som står på vår gård. Varje gång jag ”tjudrat” fast kvarnen är hon där och biter av repet! Och så skall kvarnen få sig en utskällning och några nya tandspår. Men det blir väl trist ibland i löplinan,Ronja3 och då måste man ju roa sig med något, tycks hon mena. Nu får det räcka för denna gång. Elliot och Alva har varit här på eftermiddagen så jag avbröt mitt skrivande och höll dem sällskap några timmar medan Gunilla var på jobb och mamma Tove var i några bankärenden. Ha det gott inför den stundande vårsolens värme!

 

 

 

Några bilder ifrån februari och mars.

Ronjas sår 2

Arga katter sägs få  rivet skinn, men här var det Ronja som fick rivet skinn, av vem eller av vad, vet vi inte så noga. Men i två veckor höll det på och vätskades och det kom var ur såret, men nu är nosen hel igen.

 

 

 

Vindkraftsparken avancerar och i detta tält sitter två stycken gubbar som skarvar ihop kraftströmskablarna som går till ställverket nere i byn! Och här gör man grunden till den vindmölla som kommer närmast oss. Och inga små strömkablar heller som skall rullas ut i dikena!

 

Här har Nötskrikan gjort sitt sista skri!  Edvard Munchs skriet, släng dig i väggen!

PärokråkoPäärokråko

Lite mera oväntad fångst i mårdfällan, denna kväll när ja var ute och vittjade. Men viltvård även det, nötskrikan är en rackare till  boplundrare när hon kommer åt.

Här står fyra rådjur och betar en tidig morgon när jag är ute på promenad. Det var gott och väl 300 meter till rådjuren så bilden blev rätt oskarp. Men man ser att en är i alla fall hornbärande. Alltså en rådjursbock!

Fyra rådjur

Att uttern även haft vägarna förbi kan man se av dessa spår, en lekfull utter som kanat sig fram i snön.Där sedan också en räv valt att gått i dess spår. Nästan samma tid förra året och nästan samma rutt hade uttern valt! Jag som tidigare inte ens visste att uttern tar sig så långt upp på land! Alltid lär man sig något, när man läser ur naturens egen bok!kanande utter2

Vargarna är numera ett ständigt gissel. Här har två vargar helt fräckt gått över elljusspåret, och spårstämplarna kan knappast bli tydligare.IMG_1261 (1)

Trampdynor5

Här, på en av de nedra bilderna ser man hur de två vargarna särat på sig, men spåren går snart ihop igen lite högre upp, innan de försvinner in i skogen! Ronjas tassar är nog onekligen små i jämförelse med dessa ”varguslingar”!

 

Fällan

Lade ut min sjätte mårdfälla denna dag och Ronja granskar om hon skall godkänna arrangemanget! Och förstås måste också denna fäbodstuga undersökas av vår Ronja, som nog tyckte att husse var rätt taskig som inte lät henne löpa fritt! Men jag bedömde att risken för att stöta på varg för stor, så hon fick snällt finna sig i att vara kopplad.

 

Här är Ronja och jag och går längs med den väg där de längst norrut kommande möllorna skall placeras.Ronja lyssnar

Min uppfattning är nog att hela projektet är ett vansinne utan like. Men som jag tidigare skrivit, vem vill gå bakåt i tiden? Och eftersom samhället är helt beroende av ström nuförtiden, så är väl detta ett sätt att producera den dyra elen. Men såren i naturen är så vansinnigt fula och så oåterkalleliga! Groopfäbodvägen 8.3 2019Mitt jägarhjärta kan inte låta bli att gråta krokodiltårar, där vi går längs med dessa vägar och ser hur träden försvinner och berget mals sönder.

 

Ronny and the dogs

Här är Ronny på Risnästräsket med sina två jämtar, de närmast vargliknande som Ronja träffat på! Hennes kaxighet fick sig en törn, när dessa två tyckte att hon var väl framfusig, och bet ifrån. Inget farligt i sig, men jag tyckte det var bra att hon fick lära sig att större hundar skall man akta sig för. Kan ha varit en bra lärpeng om vi stöter på några varguslingar under kommande jaktsäsonger. En jämthund liknar ju till en del de ”vargar” vi har som stryker omkring våra knutar!

Att våren så sakteliga är på väg, vittnar takdroppet ifrån fågelhuset om! Och våra småfåglar har så smått börjat sjunga upp sig inför sommarens serenader!

TakdroppBlåmesar Här ovanför är det två blåmesar som samsas om talgkorven! Och en stund senare så har en talltita och en trädkrypare letat sig till samma talgkorv.Talltita och trädkrypare

Vårens första geting får avsluta skrivandet för denna gång, liksom jag avslutade getingens försök att göra sommar av vinter! Ha det gott inför den annalkande vårdagjämningen!

Vårens första geting 8.3 2019 001

 

 

 

Våra ungdomar mår dåligt i en allt mer uppstressad värld!

Hur många ungdomar mår inte dåligt av allt detta prat om miljöhot och jordens undergång?

Greta Thunberg
Greta Thunberg som var gäst hos Skavlan berättade hur hon var nära att gå under av allt snack om miljöförstöring och en stundande klimatkatastrof.
Lyckligtvis hade hon förstående föräldrar, och kom också själv till insikt om att hennes uppgift var att endast öppna världens ögon för vad som håller på att ske.

Att sluta äta och sakta tyna bort, var ju för Greta bara ett egoistiskt självändåmål, som inte skulle lett någon vart.
Men med sin skolstrejk alla fredagar, och sina tal till makthavarna, har hon fått stor publicitet världen över! Men att ändra på människans själviska natur är tyvärr i det närmaste lönlöst.

Snart blåser nya vindar och Gretas engagemang sveper över.
Och det är verkligt synd, för visst har hon mycket rätt i det hon säger.

Men för mycket, och för lite, sägs skämma allt, och när allting blir för absurt finns det en gräns för vad som är rimligt eller orimligt!

Det bästa vore nog ändå om vi kunde inge ett hopp hos våra barn om en bättre framtid!
En framtid utan krig, och utan svält, där alla behandlas likvärdigt och med respekt.

Att liksom veganerna vägra äta kött, är absolut ingen lösning för att rädda miljön.
Långt innan vår tideräkning har människan ätit kött och fisk! Stekt och grillat över öppen eld!
Cancerogent kött enligt forskarna! Kan det vara så enkelt?

Att elda med ved anses numera också extremt farligt för miljön, enligt de mest hängivna miljökämparna. En värmekälla som använts ifrån tidernas begynnelse!

Nu håller också dessa miljökämpar på att propagera för elbilens framtåg!
Det sunda bondförnuftet säger att om alla skall ha en elbil så måste kärnkraften byggas ut flerfalt.
För att inte tala om alla de sår (spår) i naturen som en intensifierad gruvdrift åstadkommer.
Plus all den energi som fordras i form av dieseldrivna fordon och maskiner för att ta fram denna metall!

Miljökämparnas iver, och naiva tro, är att både elbilar och vindkraft skall vara den ultimata räddningen för jordens fortsatta existens! Ändå företar de färder till fjärran exotiska länder, för att njuta av den sol och den värme som de målat ut som det mest skrämmande scenariot i vår moderna tid! Under deras färder glömmer de helt bort den enorma nersmutsning av vår atmosfär som deras flyg- och fartygstrafik innebär!

Nej, ta och satsa all er energi, ert enorma engagemang, på att ta tillvara solenergin istället!
På bara två timmar tar jorden emot lika mycket energi ifrån solen, som jorden använder på ett helt år! Det gäller bara att finna ut ett sätt att ta tillvara denna enorma energikälla!
Oljan räcker inte i all evighet, vindkraften är bara en droppe i havet, och kärnkraften är absolut det sämsta alternativet i längden!

Så ge våra barn ett hopp om en trygg framtid och ge dem resurser att satsa på forskning på ett miljövänligt alternativ.
För jag tror nog inte att en endaste en av oss är beredda att slopa den levnadsstandard som vi har uppnått! Och det finns miljarder människor som ännu inte nått vår standard!
Om inte förr, så då töms våra nuvarande energikällor i en hisnande fart!

Så till alla er som propagerar för den gröna födan vill jag bara säga rakt ut.
Att utan vårt lantbruk, våra djur, så har ni heller inget gräs att lägga på er tallrik.
Utan våra kor, grisar och får och all annan boskap, så växer samhället igen och träd och buskar tar över!
Därför tuggar jag i mig mitt kött dagligen med rent samvete. Jag äter min fisk både stekt, kokad eller rå.
Hur jag än gör så kan inget hindra livets gång. Människan har i all tid ansett sig vara skapelsens krona! Och nu har även miljökämparna börjat anse sig stå överst på den tronen!
De frågar sin avgud, med väggar av glas, spegel, spegel på vägen där, vem klokast i världen är? När sanningen når dem, vänder de bort blicken med avsky och hat!
Likt sagornas styvmor förgiftar de jorden med lögner, men i uppbrottets timma kryper sanningen fram!
Så till alla er som våndas för vad som komma skall! Alla har vi vår tid här på jorden!
En del längre, en del lite kortare. Så under den tid vi lever här vill jag själv äta både gott och må bra.
Ni andra, som vill späka er, ni må då göra så! Inte hjälper det världen ifrån undergång, om ni då äter hur mycket gräs som helst!

De svältande barnen i Yemen och deras föräldrar skulle ge vad som helst för en liten bit mat. De skulle gladeligen ta emot varje köttbit med glupande aptit!
Lite nykärnat smör på brödet, vore en välsignelse för alla de barn som svälter!
Deras lott har blivit till att bli födda till ett liv i krig, till svält, till ett gränslöst lidande!

Välfärdsmänniskan har ett val, barnen i Yemen har inget val!

Vår landsbygd och dess befolkning är satta på undantag!

Vårvinterbild

Vår landsbygd och alla våra rättigheter och livsvillkor håller på att bli satta på undantag!

Olika organisationer, miljörörelser och Facebookgrupper tycks ha skapat sig makten att bestämma och inskränka på våra livsvillkor här på landet.

Hurtta Active +Ronja

Börjandes med Greenpeace, som var en ideell organisation, som skapades år 1971 för att sätta stopp för kärnvapenförsöken.  All heder till den gruppen för det!

Men efter det så har kampen för miljön helt spårat ur.

Storstadsyuppies lever i någon slags sagovärld , där alla djur mer eller mindre förmänskligats.

Deras verklighetsuppfattning är helt snedvriden och bygger på naiva ideologier som helt saknar verklighetsförankring!

Träsket

En levande landsbygd som i århundraden, ja till och med i årtusenden bidragit till att bygga upp vår välfärd. Bespottas och beskylls än för det ena, än för det andra! Ogrundade påståenden avlöser varandra, såväl på de sociala medierna som i våra dagstidningar!

Köttätandet är helt plötsligt roten till att atmosfären värms upp!
Medan turismen med flyg och båtar nonchaleras och förringas!

Jordbrukarna tvingas till allt större investeringar, för att få ekonomin att gå ihop!
Allt detta medan livsmedelsjättarna suktar efter allt större vinster!

Vårt skogsbruk skall helt stoppas för att kunna binda den livsviktiga koldioxiden!
Medan industrins råvara som har varit Finlands gröna guld, anses vara farlig för individen!

Bilismen och bilarna bör helst förbjudas, medan den kollektiva trafiken skönmålas och förordas!
Att bussturer dras in och att jobb finns på milsvida avstånd, det kvittar! Flytta, flytta låter slogan!

Våra vägars underhåll och skötsel är under all kritik, har slussats tillbaka till stenålderstid!
I Helsingfors- Esbo där satsas det,  ja tusentals miljoner, för stadsbornas framtid!

Våra bankers kontor stängs för all framtid! Vari ligger logiken?
Då skall plötsligt det kontantlösa samhället lanseras! Återigen står stadsbon för rubriken?

Det inskränks på alla våra intressen och hobbyn.
Men åt överheten bygges kulturhus, och vid teatern trängs herrskapet i lobbyn!

Vi jägare utmålas som blodtörstiga, kallblodiga dräpare och mördare.
Medan miljönissarna bongar rovdjur och rovfåglar, på det matnyttiga viltets bekostnad! Vargar och skarvar samt sälar har blivit naturens hänsynslösa skördare!

Fiskarna stängs ute med futtiga, statliga kvoter, med konkurser som följd.
Medan herrskapet leker ”catch and release” med sargade fångster på statliga vatten. I vattnet lider fisken, av vassen döljd!

Våra strandtomter exploateras och säljs till vårt östra grannlands oligarker!
Medan den kinesiska skarven skiter ner våra egna, välskötta villor och marker!

Att värna om sitt, och de sina. Har plötsligt blivit brottsligt, när vargen kommer på tal!
Forskning på forskning, varg kontra mänska, i glesbygd som tätort, men alltid på landet! Deras tankevärld, så tarvlig, så enkel, så jäkla banal!

Vi tvingats att godkänna förnuftsvidriga vårdreformer med utländska, suspekta intressen.
Medan bolagisternas pengabingar växte sig skyhöga i illegala, blomstrande skatteparadis! Långt borta ifrån den vakande pressen!

Vårt svenska språk och dess ställning är utsatt för en häxprocess av sällan skådat slag! Seinäjoki gick förbi Vasa och var ett av de tolv sjukhus som fick fulljour.

Det var en partipolitik som gick långt över gränsen!
Där avgjorde knappast kompetensen!
Att inte Vasa blev en av de tolv, är ett tydligt exempel på vår nuvarande regerings inställning till svenskan. Utan nu var det enbart språkfrågan som var rådande i valet av placeringsort!
Ja listan på alla oförrätter kunde göras hur lång som helst, men alltid är det landsbon som får bita i det sura äpplet! Miljövännernas snedvridna ideologier och uppfattningar om det verkliga livet lämnar nog mycket i övrigt att önska.

Men får väl citera: Luk. 23:34. Fader förlåt dem, för de veta icke vad de gör!
Lars Forsén Övermark